Jag har CASE:at!

Jupp, när jag såg den här härliga layouten av cicada så kunde jag inte låta bli att rent utav stjäla i princip allt från den :) Piprensar-swirlsen, att skriva för hand sådär, ramen - allt var ju skitsnyggt! Min blev väldigt lik i upplägget så jag får nog säga att det är en CASE snarare än en scraplift:

Gemet med det lila hjärtan är gammalt, fick det när jag var cirkus 6-7 år. Då det är ett originalfoto så ville jag inte "förstöra" det, så det sitter endast fast med gemen i ett kort med journaling i, som jag fäst inunder alltså. Ni får kolla på närbilderna så fattar ni!

I journalingen står: "Fotot föreställer mig utanför lillstugan på Storbrovägen i Filipstad. Jag ska på karnevalen som är varje nationaldag och jag är utklädd till prinsessa! Mammas bröllopsklänning (!) + slöja och mina älskade rosa mockasiner och den glittrande kronan. Jag vet inte exakt hur gammal jag är här, men ca 7-8 år kanske. Jag minns att vi hade gjort marackas speciellt för denna dag, och att jag gick med klassen på stan och skramlade med dem. Jag kände mig som världens finaste!"

Mamma hade alltså kort klänning på sitt bröllop, som således blev lång på mig eftersom jag var liten. Antagligen rätt uppenbart men var bara tvungen att säga det :) Frågan är hur i all världen hon vågade låna ut sin bröllopsklänning till sin lilla klumpiga, lekande dotter?! :) Fast hon visste väl att jag skulle vara lika rädd om den som om det hade gällt liv och död, jag var så allvarlig med sånt där (och är det fortfarande). Ja då fick ni veta lite mer om mig, det blev visst en lång utläggning om detta :) So long!